Köttbullar!

Idag(igår) stekte vi köttbullar till lunch. Alva hjälpte till att rulla och det blev både ormar, små maskar och båtar(!?). Sedan fick hon passa köttbullarna på spisen, det gjorde hon galant. Snart måste jag ta mig i kragen och fixa ett förkläde till henne. Det hon har på sig nu sydde jag i syslöjden i 4:an för att använda på träslöjden, en aning stort till henne. Hon älskar ju att diska och att hjälpa till med maten, så ett eget borde hon ha! :)

Så här sent borde man inte vara uppe, men jag har lite saker att pyssla med också måste den lille ju ammas lite. Då kan man ju passa på att blogga en smula.

Imorgon blir det kalas för mamma och på söndag dop. Tony ska ägna hela dagen i morgon åt att städa huset och göra det fint inför söndagen. Vi andra rymmer till mammas goda tårta. :D Innan dess ska jag dock försöka fixa till lite, måste nog plockas undan lite och ordnas lite, så att det ser snyggt ut.

Men mest av allt så längtar jag till sängen nu, så när Oskar snart har ätit färdigt så blir det till att sova några timmar.

Godnatt!

Tanke som omsätts i handling...

Ja, jag har ju tänkt i snart två år att jag ska börja blogga igen, men det är alltid något som kommer emellan. För att jag inte ska ge upp bloggandet igen så tänker jag försöka sänka kraven på mig själv att blogga om allt och bara göra det när jag har lust. Därför blir det kanske lite långt mellan inläggen, men kanske inte så länge som senast. :)

Vi har ju blivit en till i familjen sedan jag bloggade sist och det är lille Oskar, född 17 augusti i år. Han växer så att det knakar och känns mycket större än vad Alva var i samma ålder. Senaste BVC-besöket visade att han var 57 cm lång och väger 5,6 kg. Hur ska jag orka släpa omkring på honom om han fortsätter så här..? :D


Dock är han mer lätthanterlig än Alva var(vad jag minns), han sover längre perioder i sträck och han kan ligga själv en stund utan att gallskrika.

Alva är så stor och duktig nu, hon hjälper till och är väldigt rolig att prata med. Hon har dock en vilja av stål och kan vara fruktansvärt envis(vem har hon ärvt det av tro?). Pratar gör hon i ett kör och jag tycker att hon är väldigt duktig på det.

Tre dagar i veckan går Alva på dagis och det är skönt att få vara ensam med Oskar och att få lite lugn och ro. De andra dagarna och den tiden vi är hemma roar vi oss så gott vi kan. Alvas favoritsysselsättning är att mata ankorna, så vi brukar göra det om vi har lite torrt gammalt bröd över. Ibland tar vi matsäck med och äter mellanmål ute, det smakar gott!

Ibland stämmer uttrycket "de är sötast när de sover" väldigt bra. Här sover de gott båda två i likadana pyjamasar. :)